h e j .

...jag står här ännu och väger.
ska jag?
ska jag inte?
är det bra?
eller inte?

har jag tid?
eller ska jag ägna mig åt att bara leva? och strunta i att dokumentera livet, mig själv och mina tankar? åtminstone inte i publik form?

jag står här och väger.

Jag förstår mig inte

Det är hit och dit och upp och ner och vitt och svart. Steglöst och som på tå smyger hon sig på, Fröken Sinnesstämning. Krypande, upp längs min ryggrad. Är det hormoner som behöver fyllas på eller dras i från, eller liv som vill förändring? Jag kan inte avgöra.

Jag tror jag behöver mig själv, ifred, för en liten stund.

Hon är så bra

"vi var aldrig kära i varann. det bara kändes likadant."
Melissa Horn

Lille gris, lille gris...?

En kräks, en hostar lungorna ur kroppen och en tredje har koksalt i halsgropen. Emedan två av oss fortfarande förefaller intakta.
Märkligt detta med alla sjukor som florerar. Eller är det en och samma, i varierande skepnad, tro?

Att försvara ett barn

Ibland är jag en riktigt jobbig jävel.

Riktigt. Jobbig.

En och en halv dag på egen hand

I mellantiden mellan två möten checkar jag in på Rival. Jag har tre timmar för mig själv, med Söder under mina fötter.
Jag misstänker att jag kommer slinka in på AfroArt, och hos favorit-italienaren för en kaffe och ett gott bröd innan jag drar mig bort mot Skeppsbron för ett möte med vår största kund och deras reklambyrå.
Ikväll tar jag dem med på middag och Kvarteret Skatan.

Trots det våta, kalla, grå är dagar som denna påminnelsen om att jag är en mycket privelegierad kvinna, mamma, fru, syster, dotter, vän, ex, kollega och chef...som ibland får det att gå ihop.

För örat...och lite till.

Magnus Tingsek. Vill du bli min andra man?