Märkes-fåfänga

Förresten så hajjar jag till när ett barn säger "- Jag har fått ett par BillaBong-shorts". Jag menar, vad hände med att beskriva huruvida de är fina, eller sköna eller bruna eller blå, liksom?
Men kanske är det så att bli tretton? Att modet och den sociala "uniformen" är viktigare än känslan eller nyttan?
Och kanske är vi så lite till mans?

Jag önskar vi fick vara barn lite längre.

Fotboll x 3

Min helg stavas f o t b o l l. Gånger tre.

Det är koka gröt till frukost, skjutsa till samling, titta på en match, rusa till nästa, skjutsa hem en spelare och returnera en annan.

I vår hall ligger fotbollsskor i storlekarna 34-41, huller om buller, och i badrummet hänger stinkande strumpor på tork. I bästa fall. Mest ligger de som i korviga kluttar ovanpå svettiga matchtröjor och tejpbollar.

Tre söner spelandes Big Mac Cup är anledningen. Och en make spelandes handboll är orsaken till varför jag är ensam om logistiken.

Nu ser jag fram emot att klara av lördagens sista match strax. Medan maken får kompensera sin bortavaro med att bjuda oss på middag när vi kommer hem. Och förhoppningsvis får vi ett par sköna timmar tillsammans, utan varken iskyla eller svett-dunster, innan det blivit imorgon - då det är slutspels-söndag.

Arboga, Lisjö och Eskilstuna

Inte mindre än tre unga kvinnor och lika många barn utsatta för besinningslöst våld, inom loppet av bara några dagar... Och det bara här, i mitt närområde, i Sverige, i världen.
Hur MÅR vi egentligen?! Vad får en människa att tappa spärrarna så fullständigt att den med sina bara händer tar livet av en annan? Vad ligger bakom och vad har format denne mördare? Hur upptäcker vi dem innan det är för sent, och hur undviker vi att skapa dem? Det är den viktiga och verkligt svåra frågan att förvalta. För framtiden.

Idag går tankarna till de anhöriga, de jag inte känner och inte har en chans att föreställa mig vad de går igenom men för att försöka begripa det obegripliga.

Elin Ruth Sigvardsson

"-Hur kan jag möjligtvis tala om hur mycket jag uppskattar dig, utan att framstå som patetisk?" frågade jag henne.
"-Du har just gjort det. Tack." sa hon, och gav mig en kram.
Vi tog en öl ihop innan taxin kom och ivrigt bestämdes att vi skulle mötas upp på Varda, men tiden hade redan passerat för sent och de hade för mycket kvar att rodda.

Jag hoppas de fick en bra kväll ändå. För det hade de sannerligen gett oss, vi kanske sjuttio tappra personer som kommit för att se Elin Ruth på Sigurdsgatan 25 i lördags. Skämmigt att inte fler hittar dit när en en så begåvad musiker och hennes skitbra band kommer till stan.

Det bra med små lokaler och liten publik är möjligtvis det intima som uppstår. Elin är lång, vacker och självklar på scenen. Och betydligt äldre än sin kropp, tycks det, med texter som berör starkt.
Jag grät som man bara gör när man så tydligt kan identifiera sig med orden... När någon lyckas formulera det man menat men själv aldrig förmått.
Till en föredetta vän ville jag låna orden;

I remember well the day I met you
and I won´t forget you for the rest of my life
You held a place between hell and heaven
where you let me in, and I stayed for a while

But I leave you now
you little man with a hungry devil inside
you could have eaten me alive
but I was much to much
to fit inside your mouth

Ur "Little man" från senaste skivan "A fiction"

Jag tänker att små män finns i varierande kön och längd. Men att jag, likt Elin, är glad för att ha undkommit med mig själv intakt. Och att jag för all framtid kommer att vara på min vakt mot dem.

Välkommen Påsk!

Revision av policys

Som del av ett företags ledning får du vara med om allt möjligt intressant. Jag har t ex just avsatt en timme åt en redovisning av på vilka ställen i vår miljöpolicy som ett "per" har ersatts av ett "vid", eller ett "som" med ett ",".

Herregud.

När flingor faller

Lätta flingor faller från en grå, grå himmel. Gårdagen blir till ett värmande minne; då solen sken och jag fick en t r e timmar lång, härlig promenad med två tioåringar.

Längs ån strosade vi, matade fåglar, kastade macka och följde pinnars väg genom forsen. Vi såg krokus och scilla bryta upp genom multnande fjolårslöv och getingar som drack deras nektar. Vi klättrade i träd och lekte kull i Vindarnas grotta. Vi gick på museum och drack varm choklad och hela tiden fick jag följa med i deras val av stigar och resonemang...

Värdefull tid. Värdefullt liv.

Härligt att minnas en måndag i det grå.

KOOP

Igår, på Sigurdsgatan 25. Så jäkla bra!

Snurrig i kolan

Efter att ha försäkrat mig om att blodsaft inte innehåller något blod köpte jag med mig den största flaska de hade.

Nu ska här knarkas järn.

Skön dag efter lördag

Morgonen efter en trevlig kväll på stan kryper jag upp i soffan med hela härliga tidningshögen och hör Cardigans "Erase and rewind" i Kleerups remix. Grym. Till skillnad från morgonteve med Lill-Babs och Kristin-dottern. Fan vad det är obehagligt med människor som är så upptagna av sig själva och sitt "performance" hela tiden?! Det var inte svårt att stänga av. En timmes promenad i det våta grå var ett bättre byte.

Och nu ska jag djupdyka i kofferten av bilder. Udda ramar ska få ett innehåll, liksom albumet jag ska ge min yngste son, med foton från hans 10-åriga liv. Förväntar mig sällskap av mitt emo-jag. Och många sentimentala tårar på såväl ut- som insida.

Hej söndag!

Så kan man ju också tänka, men det är inte rätt

Det var ett synnerligen dåligt förslag som just levererades över Telias kablar; att diverse kollegor skulle komma förbi på "ett glas vin" innan de skulle fortsätta till Blue Moon Bar (but w h y??).

Där fick han tänka om. Rejält.

Oh, sweet friday!

Det är fredag och här ligger jag i soffan - den ena eller andra - liksom bara för att bre ut mig maximalt i min ljuva ensamhet. Efter en trevlig middag en trappa upp är vad som flimrar förbi på teveskärmen liksom underordnat känslan av Fredag, denna dag vid porten av Ledigheten.

Små sköna saker.

8 mars

http://www2.actionaid.se.space2u.com/quiz/start_quiz.asp?quizID=15

Och så slutade jag vara bitter. Blev liksom lite fånigt i sammanhanget.
2 av 8 rätt hade jag. Läget är verkligen så mycket värre än jag kunnat föreställa mig.

Imorgon tar jag med mig L till vännerna på Frank och bjuder henne mat, dryck och massor av kvinnokraft!

Omgiven av skäl till avund

Jag är omgiven av skäl till avund. Brorsan sticker till Curacao en vecka och Viggos mamma med familj till Thailand. Grannarna är visserligen hemma för stunden, men är väl snart på varmare breddgrader igen, de med.
Själv får jag bara packa andras väskor;
1. en till liten som ska på sitt livs första övernattningsläger
2. en till en som ska på fotbollscup i Uppsala
3. en till densamme som ska på skidresa dagen efter

Som lök på laxen droppade just vår clown till VD att han ska vara ledig 3 (t r e) månader i sommar för att bygga hus. Säkert skitfult.

Bäst att jag tycker synd om mig. Alla andra har väl fullt upp.

Status, en torsdag i mars

Stressigt värre på jobbet, these days. Men faktiskt också mindre med tid till att lägga märke till det dåliga (kan också bero på att han varit ledig två veckor, förvisso). Utvecklingssamtalet har jag nu smält och avfärdat som kasst. Om än behagligt enkelt. Men i em är det ledningsgruppsmöte igen, och nya chanser till irritation.
Han är sannerligen underlag för ett eget The Office, vår John Cleese-kopia till VD!

Annars då? Ja, ute sjunger fåglarna som tokiga och solen strålar för allt den är värd. Och jag omfamnar dem alla! Ja, för maken hinner jag inte hångla med alls. Jag sover knallhårt när han smyger iväg på morgnarna och han snarkar innan jag ens fått av mig paltorna på kvällen. Kanske är det tur att vi bokat in oss på Rival i Påsk, för att inte alldeles glömma bort hur man gör.

Jag byter en rostig spik mot en cykelpump...

Nä, jag tycker inte det är kul med bandy. Inte alls, faktiskt. Istället har jag gjort läxor x 4, tvättat ett par maskiner tvätt och gått igenom veckans post. Jag har proppat plånkan full med kuponger från PoP och H&M som jag nu har nya chanser att inte glömma bort att använda innan respektive datum. Jag har beställt en härlig bibba böcker till hela familjen och sms-at med bror som återvänt från Vodka-land. Jag har mailat mamma och stöttat en kollega. Och nu kryper jag ner med laptopen och ser det senaste avsnittet av Kungamordet.

Ganska mycket man kan byta mot en liten orange boll på teve.

En vacker dag idag

Som vanligt oroade jag mig lite i onödan.

Och nu ska jag åka hemåt! Först en stund med Stieg Larsson i öronen. Sen en stund med barnen. Och så en stund för bara mig och träning innan jag kryper ner och tätt intill en man och en "Lill-nalle" som Gustav bett oss om att ge "vår doft" efter en sejour i kompisens fjällstuga, då den tappat allt "som den SKA dofta, mamma!".

P.S Solen är som vackrast just när den går ner

Vill inte!

Utvecklingssamtal strax, med en chef jag inte har förtroende för.

Hela min själ krumbuktar sig för att slippa.

Stieg Larsson-land

Igår tillbringade jag dagen i Gnesta, det som ska bli Hedestad i filmatiseringen av Stieg Larsson-trilogin. Nu var jag där för att se min yngsta son spela handboll, men visst ska det bli spännande att se även vad Niels Arden Oplev lyckas åstadkomma på orten.
Eftersom böckerna är så bra och jag är som jag är tenderar jag tvivla på att en dramatisering ska kunna matha dess klass, dock. Trots Micke Nyqvist. Eller kanske på grund av densamme. (Inget ont om Micke, men om den fatala bristen på fantasi och mod att välja nytt inom svensk film.)

Idag lyssnar jag på Flickan som lekte med elden i min I-pod, och längtar därför till jag kan sätta mig i bilen hem och få vara ifred med den en stund.

Kärlek och uppbrott

Lika vacker som skitig kan den vara, kärleken. Och jag har tagit del av alla nyanserna i dess spektra denna helg.

The kiss av Toulouse Lautrec