Men ändå

Helgen var fin. Coldplay var rara. Showen var snygg.
Helgen var rar. Coldplay var snygga. Showen var fin.
Helgen var snygg. Coldplay var fina. Showen var rar.

Vilket som.

Moment 22

Det som stressar mig mest är jag under inga omständigheter har råd att stressa upp mig för allt jag måste.

Meningsfullhet

Det är väl inte så jävla konstigt, tänker jag, att jag sitter här och har jobbångest. Eskalerande jobbångest. Vissa gör ju något. G Ö R något, medan andra av oss sitter av tiden med något vi för länge sedan tappat passionen till.
Varför förmår inte jag också göra något, något som verkligen skapar skillnad, för någon annan och därmed för mig? Som Jeremy Gilley, han med fredsinitiativet Peace one day. Som faktiskt åstadkom det omöjliga och bidrog till en bättre värld, om så bara för en dag.

Men jag gjorde åtminstone lite svartvinbärsmarmelad idag. Av de bär min morfar aldrig mer kan plocka för egen hand. Jag tänker att han ändå ska få njuta dem, kanske till en god ost, där han sitter på sin balkong och summerar sitt liv. Har hon tur bjuder han upp den lilla paranta damen på våningen under också.

Så har jag kanske gjort något litet för någon annan ändå.
But still...

Efterskalv

Efter traumat - t a c k s a m.
Om det en annan dag. Kanske.

Litet och stort

Sommaren visade sig äntligen från en vackrare sida och jag gav tusan i att jobba idag. En man och en bok gjorde mig sällskap och jag gjorde mitt allra bästa för att njuta stunden och inte tänka för mycket på det som gnager. Där finns alldeles för mycket bra ikring mig för att det ska få förstöra.



Och snart är björnbären mogna också. Bara en sån sak.