2 november 2007

Älskade kloka

Ledig dag idag. På riktigt, den här gången. Hade inte lurat mig själv med att tro att jag skulle få nåt jobb gjort hemifrån, vilket jag brukar - och vilket a l l t i d slutar i stor frustration.

Nej, ledig. Och dessutom i fred med bara mina barn eftersom mannen och bonussonen åkt iväg för handbollsläger hela helgen. Som gjort för mys.
Och det blev det. Nästan. Bara när två väskor skulle packas och tusen frågor haglade över mig samtidigt tappade jag fattningen igen. Som så ofta på sistone. Jag är oerhört lättstressad och har liksom nerverna utanpå. Fatta beslut fungerar inte längre. Känner mig helt kortsluten, och lyckades säga d e t åtminstone. Varpå barnen tystnade och storebror med sitt sedvanliga lugn och analytiska förmåga klarade ut situationen. Förmodligen mitt i prick.
"-Du kanske behöver den träningen som du pratat om, mamma? För att rensa huvudet, liksom?"
Såklart skulle jag det.

Och innan han for iväg med sin far fick jag världens skönaste kram och så viskade han:
"-Ska vi höras efter frukost imorgon och hitta på något, bara du och jag?"
Såklart vill jag göra det. Precis just det.

Inga kommentarer: