Hade sånär tänkt beklaga mig, så här på semesterns sjunde dag - och praktförkylningens åttonde.
Men så slog det mig, där jag satt i kvällssolen; att himlen ju är blå igen, trädgården prunkande, blomstrande grön och tiden så alldeles ledig. Och värdefull. Hursom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar