Tre gubbar, tre gubbar

Mina noteringar tenderar handla mycket om ett utav våra tre barn, helt orättvist. Ska ändra på den saken.

Under tiden den lille tar utrymme, funkar den större som en klocka. Han har överseende och tålamod som en ängel, tar stort ansvar för sina tider att passa, läxor att göra och träningar att ta sig till och från. Underbar. Nästan vuxlig, som Alfons kanske skulle sagt. En del av mig hoppas på ett fnatt från hans sida snart. Men kanske kommer det aldrig, och då gäller det att se honom, ändå. Att låta honom få lika stor del av utrymmet, ändå.

Stora-stora bror börjar bli tonåring. Med allt vad det innebär. Liten ibland och stor ibland. Ganska bra på att ta plats, vilket som. Hans inneboende latmask kan vara oerhört irriterande, men till skolan verkar den inte följa med. Tvärtom. Han är toppenduktig och kommer hem med det ena berömmet efter det andra.

De är en fin samling, de tre. Olika och härliga!