Humördagbok, fredag-söndag:

Fredag
Äntligen helg-känsla. Serverad en iskall öl medan maken lagade middag. Helt oförklarlig växande känsla av irritation. Sinnesnärvaro nog att gå och lägga mig tidigt. Gudskelov.

Lördag
Lagom lång sovmorgon. Två iväg för match, medan vi andra tofflade runt hemma och hade det skönt. Ända tills det var dags för mig att skjutsa fler handbollsspelare till match. Då, helt plötsligt och av ingen egentlig anledning, kände jag hornen på utväxt igen. En idiot i röd liten bil full av hundar fick mig att tappa konceptet alldeles och jag blev till en grottmänniska och besvarade hennes långfingerpekanden med detsamma. Ungarna gjorde stoora ögon. Och en kvart senare skämdes jag.
Så lyckades jag hålla humöret och tillochmed ha rätt skoj under eftermiddagen. Hade det inte varit för att hatthyllan rasade ner i samma veva som jag skulle skjutsa iväg lillebror till en kompis hade jag kanske sluppit ytterligare ett bryt.
En god middag och några gapflabb hos grannarna avrundade dock dagen fint.

Söndag
Sovmorgon. Igen. Men fortfarande trött. Helt solo hemma. Kunde ju varit underbart, om jag inte stört mig på att:
* Internet-kopplingen inte funkade
* jag är fet
* jag har bitit ner en nagel så att den gör ont
* jag inte kunde bestämma mig för vad jag skulle göra, av allt det som borde göras, och därför inte fick något gjort - inte ens läste jag tidningen?!
* ...och när jag inte får något gjort blir jag på ännu sämre humör

Så där tuffade det på.
Jag var ett monster som till slut var tvungen att brotta ner mig själv i sängen och dra kudden över huvudet för att inte vara otrevlig mot min familj mer.


Förunderliga humör. Förunderliga jag.