Somnade med värk i kroppen och vaknade likadant. Att stanna hemma i varma tofflor känns därför som ett bra val.
Jobbar gör jag förstås ändå. Och jag inser att jag inte är ett dugg bättre än min far, som rapporterar från sjukhussängen att han "inte har tid att vara hjärtsjuk". Han ska ju ""slutföra Hamlet-föreställningarna och sedan sätta upp en Ibsen!
Oförbätterliga han.
Kanske borde jag ta en kopp the med grannen istället.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
japp det borde du. Och har ju så redan gjort.... ses om en timme eller så igen för eftermiddagsthéet.
Nu förstår jag gammtanternas eviga kaffesupande.
Det översätts helt enkelt med två ord:
Trisess och sällskapssjuka!
eller dyslexi.
För jag menade TRISTESS
:-)
Skicka en kommentar