Så lång tid tog det att gå från ångest, till ringrostighet, till sakta mak, till något högre tempo....till utmattning.
Ikväll är jag så trött att jag inte ens orkade skälla ut den vikarierande frisören för att hon klippte min son till dalmas(?!).
Till vilken nytta har folk semester? Undrar jag nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar