Under fem svettiga kilometer i skogen har jag tänkt på några för mig speciella personer. Till exempel C. Underfundiga, kloka, roliga, härliga - och hopplösa - C. Men han är mig så kär.
Fick ett brev från honom igår, och det är en av de bra sakerna med honom; att han skriver brev. Vi har ingen regelbunden kontakt, men när vi har det är det för att vi vill och för att vi har saker att skriva om.
I den snuttifierade värld som blivit är att stanna till en smula något mycket värdefullt. Som i ett brev, till eller från någon.
Nu; en dusch. Sedan; ett svar.
Inlägg
2 kommentarer:
Brev är fint. Väldigt fint.
Fick själv ett väldigt fint och svårt mejl igår. Och det var skrivet som ett brev. Långsamt och utförligt. Om ett ämne som kanske var bra att vi inte tog i telefon. Det hade nog blivit för snabbt och i mun på varandra.
Ja, ämnen som är svåra och saker man vill formulera nogrannt och med eftertanke gör sig bäst i skriven form. Nu kan du läsa orden om igen och få en chans att hinna känna efter vad du vill svara. Bra.
Skicka en kommentar